Kristallsjuka eller godartad lägesyrsel är en vanlig form av yrsel som orsakas av att små kalkkristaller i innerörat har lossnat. Kristallsjuka identifieras främst av att du känner dig mycket yr när du vrider och vänder på huvudet. Kristallsjuka smittar inte och går ofta över av sig själv, men ibland kan du behöva behandling. Yrselattacker brukar bara vara i några sekunder upp till en halv minut efter att du rört eller flyttat huvudet. Det är vanligast att yrseln uppstår på morgonen när du reser dig upp eller vänder på dig. 2.4% av den svenska befolkningen lider av kristallsjuka och den utvecklar sig vanligtvis hos personer över 60 år. Varje öras balansorgan består av två hinnsäckar och tre båggångar. Hela systemet är även fyllt av en vattenliknande vätska. Varje båggång har ett känselspröt som hela tiden mäter av vätsketrycket i båggången. På varje känselspröt sitter kristaller fast i en gelatinliknande massa. När du rör huvudet ändras vätsketrycket och då sänder känselspröten upp impulser till hjärnan som berättar i vilket läge huvudet befinner sig i. Om partiklar och kristaller lossnar från gelen och triggar känselspröten sänder spröten upp fel impulser till hjärnan vilket i sin tur leder till kristallsjuka.
Symptom på kristallsjuka
- Yrsel som förvärras när man vänder och vrider på huvudet, så kallad karusellyrsel.
- Ofrivilliga ögonrörelser och svårigheter med att fokusera blicken under yrselanfall.
- Starkt illamående och kräkningar under yrselanfall.
- Svårt att gå rakt och hålla balansen under yrselanfall.
Andra orsaker till yrsel
Det finns flera orsaker till yrsel, för att utesluta kristallsjuka kan man kontrollera att man inte lider av något av följande:
- Lågt blodtryck
- Vätskebrist
- Anemi
- Blodsockerfall
- Virus på balansnerven så kallad vestibularisneuronit
- Méniers sjukdom
- Migrän
- Yrsel i samband med andra sjukdomstillstånd som till exempel stroke.
Vad är micro-kristallsjuka?
Micro-kristallsjuka är när mikropartiklar lossnar och sätter sig på balansorganets båggångssystem. Micro-kristallsjuka ger inte samma kraftiga symptom som den vanliga kristallsjukan men kan leda till ett diffust illamående, lätt instabilitet och benägenhet till åksjuka. Man kan inte skaka rätt partiklarna på samma sätt som man gör med kristaller.
Varför får man kristallsjuka?
Till 90% beror kristallsjuka på lösa kristaller i en båggång.
Det finns flera orsaker till att man får kristallsjuka och det kan vara svårt att fastställa vilken. Några av de vanligaste orsakerna som leder till kristallsjuka är:
- Slag mot huvudet
- Hjärnskakning
- Virus på balansnerven
- Förändringar i innerörats balansorgan på grund av ålder.
Det finns flera olika varianter av kristallsjuka. Symtomen är i princip samma men orsaken till kristallsjukan kan skilja sig. Vilken variant av kristallsjuka man har beror på:
- Hur många kristaller som lossnat.
- Hur stora och hur tunga kristallerna är.
- Hur stor del av kristallen som är sammanklumpad kontra hur stor del som är uppvispad i molnformationer.
- Hur snabbt kristallernas saltpartiklar löser upp sig i baggångens vätska.
- I vilken eller vilka båggångar kristallerna hamnat i.
- I vilken grad kristallerna har klumpat ihop sig.
- Om de fastnat på båggångens vägg eller på ett känselspröt.
- På vilken sida av känselsprötet kristallerna fastnat på.
Kan man bota kristallsjuka?
Nej, man kan inte bota kristallsjuka. Dock kan många bli hjälpta av att följa ett rörelsemönster för att få kristallerna tillbaka på sin plats. Exempel på rörelsemönster är Epleyes eller Dix-Hallpikes manöver. Det kan ta alltifrån en dag till flera veckor. När kristallerna lagt sig tillrätta brukar yrseln försvinna ganska fort. Om du lider av illamående finns där ett par mediciner som kan hjälpa, rådfråga gärna din läkare om vilka läkemedel som passar bäst.
Vad kan jag göra själv?
Det är svårt att få någon medicinsk hjälp för sin kristallsjuka. Något som kan hjälpa är om du utövar specifika rörelser med huvudet för att få kristallerna på plats igen. Detta kallas för repositionering, din läkare kan förse dig med ett specifikt rörelsemönster eller så kan du lätt hitta ett på Google. Du kan även försöka att fästa blicken på något långt borta eller helt enkelt blunda en stund. Detta kan minska ögats ofrivilliga rörelser. Man tror att stress kan ha en utlösande effekt på kristallsjuka, därför behöver du försöka undvika skadlig stress. Yrselanfallen går oftast över av sig själva och är egentligen inte farliga men se till att du sätter eller lägger dig ner för att undvika fall. Du ska inte köra bil eller använda farliga maskiner under dina yrselanfall.
Var söker man vård för kristallsjuka?
Om du misstänker att du har kristallsjuka ska du först söka dig till din vårdcentral. Om du får stora problem kan du även uppsöka en jourmottagning. På vårdcentralen kommer läkarna att testa ditt blodtryck, balans, reflexer och din känsel. Du kommer även få lämna blodprov. Testerna görs för att utesluta andra sjukdomar. Läkaren kan även försöka utlösa din yrsel genom att skaka och vrida på ditt huvud för att se vilka rörelser som gör dig yr. Om läkaren på vårdcentralen bedömer att det behövs kan du bli remitterad till en öron-näsa-halsläkare eller till en neurolog. De kan göra ytterligare tester. Till exempel kan de filma dina ögon medan de skakar om ditt huvud, då sitter du fastspänd i en stol som vänder sig och snurrar. Detta är oerhört obehagligt men det hjälper läkaren att fastställa diagnos. Du kan även ringa 1177 för att få mer information och rådgivning.
Sök akut vård om:
- Du drabbas av yrsel efter ett slag mot huvudet
- Yrseln inte går över
- Yrseln kombineras av talsvårigheter, känselbortfall, synrubbningar eller förlamning.
- Du känner dig yr samtidigt som bröstsmärtor uppstår.
Kristallsjuka/ Méniers sjukdom
Méniers sjukdom har samma symptom som kristallsjuka med skillnaden att du här även får hörselbortfall och tinnitus under anfallen. Menieres-anfall varar oftast längre eftersom man inte bara kan “skaka rätt” några kristaller för att minska yrseln. Méniers anses bero på att trycket i innerörats vätskefyllda gångar inte fungerar som det ska. Det har alltså inget med kristallerna i örat att göra. Menieres kommer ofta i skov där man kan få försämrad hörsel på ett eller båda öronen under någon veckas tid. För att få diagnosen menieres behöver en läkare kontrollera hörselskillnaden mellan din nedsatta kapacitet och din normala hörsel, du kan alltså inte bli undersökt under tiden din hörsel är normal. Varken menieres eller kristallsjuka kan ses på blodprov utan behöver bevisas under anfallet/ skovet.
Varför blir man illamående av kristallsjuka?
När vårt balanssystem fungerar som det ska sänder balanssinnets olika sensorer samstämmiga rapporter till hjärnan som berättar i vilket läge ditt huvud befinner sig i. Om en kristall då lossnar och triggar något av balansorganets känslospröt skickar dess sensorer en så kallad felinpuls upp till hjärnan. När hjärnan får ta emot osammanhängande sensoriska intryck kallas det för en “sensorisk mismatch.” Sensoriska mismatches kan även uppstå när man åker bil eller båt och det är den som gör att du blir yr, sjösjuk och åksjuk.
Kan man förebygga återfall av kristallsjuka?
Ungefär 30% av alla patienter som fått kristallsjuka får återfall med nya yrselattacker. Det finns inga vetenskapliga bevis på hur man kan förebygga återfall av kristallsjuka. Däremot finns där en hel del tips som du kan få av din läkare:
- D-vitamin ska vara bra mot kristallsjuka, därför kan du ta D-vitamintillskott och försöka vistas regelbundet i solen. En studie har visat att fler personer insjuknat tidigt på våren efter en längre period utan solsken.
- Tillskott med kalcium kan också rekommenderas.
- Håll huvudet i rörelse och undvik att sitta och ligga stilla för länge när du är vaken. Oftast kommer yrselanfallen på morgonen efter att man legat stilla under en längre tid.
- Undvik att sova på sidan.