Senast uppdaterad september 22, 2023 av Linus Höjdegård
Diabetes är en kronisk och metabolisk sjukdom som påverkar blodsockerhalten i blodet. Normalt sett reglerar vår kropp själv vår blodsockernivå med hjälp av hormonet insulin som produceras i bukspottkörteln. 
Insulinet transporterar ut vårt glukos (blodsocker) i cellerna och används där som bränsle. När man har diabetes fungerar inte detta system som det ska vilket resulterar i skadligt höga blodsockernivåer. Det finns två huvudtyper av diabetes typ 1 och typ 2, båda typerna innebär att blodsockret är för högt men skiljer sig vad gäller orsak, symptom och behandling.
Varför får man diabetes?
Det finns flera orsaker till varför man får diabetes, dock är genetik, livsstil och miljö de tre vanligaste faktorerna till varför man utvecklar diabetes.
- Genetiska orsaker: Om du har en nära släkting med diabetes ökar risken för att du själv ska utveckla diabetes i framtiden.
- Ålder: Risken för typ 2- diabetes eller så kallad åldersdiabetes ökar med åldern, särskilt efter 45 års ålder.
- Övervikt eller fetma: Överviktiga människor har en ökad risk för typ 2-diabetes eftersom överflödigt kroppsfett kan påverka kroppens insulinkänslighet.
- Otillräcklig fysisk aktivitet: En inaktiv livsstil ökar risken för typ 2-diabetes.
- Dåliga kostvanor: Om man regelbundet äter mycket socker, mättat fett och annat med högt kalorivärde ökar risken för diabetes.
- Högt blodtryck: Högt blodtryck ger en högre risk för diabetes.
Symtom vid diabetes
Symptom för diabetes varierar något beroende på vilken typ av diabetes man har men vanliga symptom för både typ 1 och två är:
- Ökad törst
- Frekvent urinering
- Ökad aptit
- Trötthet
- Frekventa infektioner i kroppen såsom urinvägsinfektion och hudinfektioner
- Långsam läkning av sår
- Dimsyn
- Domningar eller stickningar i händer och fötter
Vissa människor med diabetes är asymptotiska eller får endast mycket milda symtom, speciellt i början. Man bör alltid lyssna på sin kropp och känna av om något kan vara fel. Ju snabbare du får en fastställd diagnos desto snabbare kan du börja behandla den för att må bättre.
Hur vet man att man har diabetes?
Man fastställer diabetes genom att mäta blodsockernivåerna i blodet. För att få en korrekt bedömning tar man flera blodprover, bland annat:
Blodsockertest efter fasta: Blodsockertestet tas efter en natts fasta. Visar detta värde över 126 milligram per deciliter bekräftas diagnosen diabetes.
HbA1c-test: Detta test mäter den genomsnittliga nivån de senaste 2-3 månaderna. Om värdet ligger över 6.5% bekräftas diagnosen diabetes.
Glukostoleranstest: Testet mäter hur väl kroppen hanterar glukos efter att man druckit en sockerlösning. Om blodsockervärdet överstiger 200 milligram per deciliter efter två timmar bekräftas diagnosen diabetes.
Hur behandlas diabetes?
Behandlingen av diabetes kan variera beroende på vilken typ och svårighetsgrad man lider av. Målet med behandlingen kommer alltid att vara att hålla blodsockernivåerna inom en hälsosam nivå. Behandling av diabetes kan inkludera:
Medicinering 
Beroende på vilken typ av diabetes du har kan du behöva insulintillskott och/ eller annan medicin. En del personer kan till exempel behöva ta blodtryckssänkande medicin, medicin för att öka insulinkänsligheten eller för att minska glukosproduktionen i levern.
Livsstilsförändring
Eftersom dålig kost, brist på rörelse och övervikt är starka riskfaktorer för speciellt typ 2-diabetes måste man lägga om hela sin livsstil för att kunna hantera sin diabetes. Regelbundna och balanserade måltider flera gånger om dagen, daglig motion och aktiv viktminskning (vid övervikt) är önskvärt för att behandla sin diabetes.
Regelbunden övervakning av blodsockernivån
För att kunna hantera din diabetes måste du regelbundet, flera gånger om dagen, kontrollera dina värden och parera dem med hjälp av kost och insulin. Du kommer att få tillgång till en blodsockermätare som du behöver ta med dig överallt.
Regelbundna läkarbesök
För att kunna bli rätt behandlad behöver diabetiker gå på regelbundna läkarbesök för att bland annat undersöka att de inre organen inte tagit skada.
Komplikationer av diabetes
Diabetes är en allvarlig sjukdom som aktivt måste behandlas för att man ska kunna leva. Sjukdomen är kronisk vilket innebär att den inte bara kommer gå över, den kommer stanna och den kommer förvärras om den inte behandlas.
Obehandlad diabetes kan leda till:
- Hjärt- och kärlsjukdomar: Diabetes ökar risken för hjärtattacker, stroke och andra kardiovaskulära problem.
- Njurskador: Diabetes kan skada njurarna och leda till njursvikt.
- Synproblem: Höga blodsockernivåer kan skada ögonens blodkärl och orsaka synproblem som till exempel retinopati och grå starr.
- Nervproblem: Diabetes kan skada nerverna och orsaka domningar, stickningar och smärta i händer och fötter.
- Fotproblem: Diabetes kan orsaka fotsår och infektioner som kan leda till amputation
- Koma/ död: Diabetes kan orsaka ketoacidos som kan leda till septisk koma eller i vissa fall döden.
Vad är typ 1-diabetes?
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att det egna immunsystemet angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Som resultat av detta producerar bukspottkörteln inget eller knappt något insulin. Alla typ 1-diabetiker måste ta insulin regelbundet genom sprutor eller insulinpumpar för att överleva.
Typ 1-diabetes utvecklas oftast redan i barndomen eller i ungdomen men kan även utvecklas i vuxen ålder. Idag vet man fortfarande inte varför immunförsvaret attackerar bukspottkörtelns celler men det finns en tydlig genetisk faktor samt vissa miljöfaktorer som kan spela roll i utvecklingen av typ 1-diabetes.
Symptom på typ 1-diabetes
Symptom på typ 1-diabetes kan vara svåra att märka av till en början men det är oerhört viktigt att man snabbt kan fastställa och behandla sjukdomen. Obehandlad typ 1-diabetes kan leda till bland annat ketoacidos. Ketoacidos innebär en obalans i kroppens syra- bassystem och kan leda till koma och i vissa fall döden. Symptom på diabetes typ 1 kan vara:
- Ökad törst
- Frekvent urinering
- Viktnedgång
- Trötthet
- Svaghet
Vad är typ 2-diabetes?
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och utvecklas vanligtvis gradvis och kan vara knutet till en kombination av genetik och livsstil. De som har typ 2-diabetes producerar fortfarande insulin i bukspottkörteln men det blir overksamt eftersom kroppens celler blir resistenta mot dess effekter.
Riskfaktorer för diabetes typ 2
Riskfaktorer för typ 2-diabetes inkluderar:
- Fetma
- Brist på fysisk aktivitet
- Ohälsosam kost
- Ålder. (Sjukdomen kallas i folkmun för vuxendiabetes och förekommer oftare hos äldre vuxna men blir tyvärr allt vanligare bland ungdomar och unga vuxna.)
- Genetiska faktorer
Symptom typ 2-diabetes
Symptomen för typ 2-diabetes kan vara ganska subtila och kan vara lätta att förbise, speciellt i början. Flera människor går därför odiagnostiserade i flera år vilket inte alls är bra eftersom ohanterad diabetes kan leda till allvarliga komplikationer i hjärta, kärl, lungor, nerver och ögon. Symptom på diabetes typ 2 kan vara:
- ökad törst
- frekvent urinering
- trötthet
- matsug
- att sår läker långsamt
Hur förebygger man typ 2-diabetes?
Typ 2-diabetes kan vara ärftligt men det finns fortfarande sätt att förebygga diabetes typ 2. Dessa rekommendationer bör särskilt gälla för dem som har nära släktingar med sjukdomen.
- Ät regelbunden och nyttig kost
- Rör dig och var aktiv
- Undvik fetma
- Sluta röka, börja inte alls
Mindre vanliga typer av diabetes
Där finns några andra typer av diabetes som är mindre vanliga men som ändå kan vara värda att nämna.
Gestationsdiabetes: Uppträder under graviditet och kan öka risken för både modern och barnet att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Idag är det rutin att låta alla gravida kvinnor genomgå ett glukostest för att utesluta just gestationsdiabetes.
Sekundär diabetes: Detta kan uppstå som ett resultat av andra medicinska tillstånd såsom endokrina sjukdomar, pankreatiska sjukdomar eller läkemedel.
Monogen diabetes: Denna form av diabetes är väldigt sällsynt och är resultatet av en genetisk mutation. Den kan påverka spädbarn och ungdomar men är oftast lättare att hantera än typ 1- och 2-diabetes.
