Vad är en vulkan och hur uppstår ett vulkanutbrott? Lär dig hur vulkaner fungerar – från magma till lavabomber, askmoln och pyroklastiska flöden.
Vad är en vulkan?
En vulkan är en öppning i jordens yta där smält stenmaterial (magma), heta gaser och aska kan ta sig upp från jordens inre. Vulkaner bildas där jordens krafter vill ut, ofta där tektoniska plattor krockar, glider isär eller rör sig över heta områden i manteln. Vulkanism är det geologiska begreppet som förklarar dessa processer.
En aktiv vulkan kan få utbrott med jämna mellanrum, eller ligga tyst i hundratals år och sedan plötsligt vakna till liv. Vulkaner kan skapa nya öar, förstöra hela städer och förändra klimatet, men de är också en del av planetens naturliga kretslopp.
Hur uppstår vulkaner?
För att förstå varför vulkaner finns, måste vi kika in i jordens inre:
Jorden består av:
- Jordskorpan
Jordskorpan är det yttersta lagret och 5–70 km tjockt.
- Manteln
Manteln finns under skorpan och det är där magma bildas (på upp till 2900 km djup)
- Kärnan
Kärnan finns längst in. Här är det extremt varmt och ett högt tryck.
Jordens yta är inte ett fast skal utan består av plattor, så kallade tektoniska plattor. När de rör på sig kan de skapa sprickor där magma trycks upp. Det är där vulkaner föds.
Hur uppstår ett vulkanutbrott?
Vi tar det steg för steg – från att magma skapas till att det flödar ut från vulkanen!
- Magma skapas i manteln
Djupt ner i jorden, där trycket är enormt och temperaturen kan överstiga 1300 °C, smälter bergarter till magma.
- Magma söker sig upp
Magma är lättare än den fasta stenmassan ovanför och stiger därför uppåt genom sprickor i jordskorpan.
- Magmakammare bildas
Innan magman når ytan samlas den i en magmakammare, ett slags mellanlager där trycket byggs upp över tid.
- Gaser frigörs och ökar trycket
När magman stiger frigörs gaser som koldioxid, svaveldioxid och vattenånga. Det fungerar lite som en tryckkokare. Ju mer gas, desto högre tryck.
- Explosion eller flöde
När trycket blir för högt spricker jordytan. Då sker ett vulkanutbrott – antingen explosivt (som en smäll) eller effusivt (lava rinner lugnt ut).
Vad händer under ett utbrott?
När trycket blir för högt spricker jordytan och magma tränger ut i form av lava – vulkanen har fått ett utbrott.
Skillnaden mellan explosiva och effusiva utbrott
Explosiva utbrott
Ett explosivt utbrott sker när magman innehåller mycket gas och är trögflytande (t.ex. rik på kiseldioxid). Trycket byggs upp tills det plötsligt släpper. Resultatet blir ett våldsamt utbrott med lavabomber, askmoln och pyroklastiska flöden. Dessa utbrott kan vara mycket farliga och förstöra stora områden på kort tid.
Effusiva utbrott
Ett effusivt utbrott, däremot, kännetecknas av tunnflytande magma (ofta basaltisk) med lägre gasinnehåll. Trycket sipprar ut gradvis, vilket gör att lavan flödar lugnt ut ur kratern. Dessa utbrott är oftast mindre dramatiska, men kan pågå länge och täcka stora ytor med stelnad lava.
Askmoln, lavabomb och pyroklastiskt flöde – vi förklarar begreppen
Askmoln
När ett vulkanutbrott sker, slungas finfördelat vulkaniskt material, alltså vulkanaska, högt upp i luften. Det bildar ett askmoln som kan spridas med vindar över stora områden, ibland flera hundra mil. Askan är inte som vanlig sot, utan består av vassa, mikroskopiska glas- och stenpartiklar som kan vara farliga att andas in och skada flygplansmotorer.
Exempel: 2010 stoppades flygtrafiken i hela Europa på grund av askmolnet från Eyjafjallajökull på Island.
Lavabomber
Lavabomber är stora klumpar av glödande lava som kastas ut ur vulkanen under ett explosivt utbrott. De kan vara allt från några centimeter till flera meter i diameter. Lavabomber är heta när de flyger genom luften men kan hinna stelna innan de landar. På grund av sin tyngd och hastighet kan de orsaka stor skada om de träffar byggnader eller människor.
Pyroklastiska flöden
Ett pyroklastiskt flöde är ett av de farligaste fenomenen vid ett vulkanutbrott. Det är en lavinliknande blandning av het gas, aska och stenar som rusar ner längs vulkanens sluttningar i upp till 700 km/h. Temperaturen kan överstiga 800 °C. Det som gör pyroklastiska flöden så farliga är att de rör sig snabbt, är mycket varma och är svåra att förutse.
Exempel: Det var ett pyroklastiskt flöde som ödelade staden Pompeji år 79 e.Kr.
Vad är skillnaden mellan magma och lava?
Magma är smält bergart under jordytan.
Lava är samma material efter att det kommit ut.
När lava når ytan kyls den sakta ner och stelnar till ny berggrund, ofta basalt. Lavans temperatur kan ligga mellan 700–1200 °C.
Typer av vulkaner
Det finns flera olika vulkantyper – här är de vanligaste:
Vad är en konvulkan?
En konvulkan bildas när ett utbrott kastar ut en stor mängd heta stenar som staplas i en brant kon runt kratern. De flesta konvulkaner får bara ett enda, kortvarigt utbrott. De kan uppstå som delar av större vulkansystem eller på egen hand. Höjden varierar mellan 30 och 400 meter. Exempel på konvulkaner är Sunset Crater i Arizona och Paricutin i New Mexico. Caja del Rio i samma område är ett helt fält fullt av konvulkaner.
Vad är en sköldvulkan?
Sköldvulkaner kännetecknas av lugna, långsamma utbrott med tunnflytande lava som breder ut sig över stora ytor utan att bilda höga toppar. De får sitt namn från sin breda, sköldliknande form. De är vanliga på Island och Hawaii, där exempelvis Skjaldbreiður och Mauna Loa är kända sköldvulkaner. Faktum är att hela Hawaii-ögruppen är resultatet av gamla sköldvulkaner. Universums största kända sköldvulkan är Olympus Mons på planeten Mars.
Vad är en stratovulkan?
En stratovulkan, även kallad sammansatt vulkan, byggs upp av växlande lager av trögflytande lava, aska, stenar och lavabomber. De har ofta flera sidokanaler där magman letar sig ut. Stratovulkaner har branta sluttningar och kan få både explosiva och lugna utbrott. De kastar ofta ut stora mängder aska som lägger sig över vulkanens sidor. Berömda stratovulkaner inkluderar Fuji i Japan, Vesuvius i Italien och Stromboli i Medelhavet.
Vad är en supervulkan?
En supervulkan är så stor och kraftfull att dess utbrott kan förändra klimatet eller omforma hela landskap. För att räknas som supervulkan måste den kunna sprida ut minst 1 000 kubikkilometer lava och aska. Dessa vulkaner är extremt sällsynta, men också mycket farliga. Ofta syns de inte som höga berg – istället bildar de enorma fördjupningar som senare blir sjöar eller dalgångar. Kända exempel är Yellowstone i USA, Toba i Indonesien och Taupo i Nya Zeeland.
Vad är en sprickvulkan?
En sprickvulkan fungerar annorlunda än vanliga vulkaner. Här rinner lava inte upp genom ett rör, utan tränger istället upp genom långa sprickor i jordskorpan. Resultatet är inte ett berg, utan ofta ett platt lavafält eller en sjö av stelnad lava. Sprickvulkanism är vanligt på platser där jordens plattor glider isär, som på Island.
Vad är en undervattensvulkan?
De flesta vulkanutbrott sker faktiskt under havsytan. Där pressas lavan snabbt ner av vattentrycket och stelnar nästan omedelbart till det som kallas kuddlava, runda lavaklumpar. Om utbrottet sker på grunt vatten kan gaser och stenar slungas upp ovanför ytan som stora svampmoln av rök. Ett tillräckligt långt och kraftigt utbrott kan till och med skapa en ny ö.
Vad är en lervulkan?
En lervulkan har ingen magma, utan bildas istället av heta gaser, vatten och mineraler som pressas upp ur marken. De är mycket svalare än vanliga vulkaner, men kan ändå forma kupolformade strukturer med höjder på upp till 700 meter. De finns både på land och i havet, med kända förekomster i Ryssland, Iran, Azerbaijan, USA, Venezuela och Pakistan.
Vad är en subglaciär vulkan?
En subglaciär vulkan ligger gömd under ett tjockt istäcke eller en glaciär. När den får ett utbrott smälter isen ovanpå, samtidigt som lavan kyls av snabbt. Resultatet blir ofta berg med platt topp, så kallade bordsberg. Sådana vulkaner finns på Island, i Antarktis, och i delar av Kanada som British Columbia och Yukon.
Var finns vulkanerna?
Vulkaner finns framför allt:
- längs plattgränser
- över hotspots (hetfläckar) – platser med konstant uppstigande magma
Kända regioner för vulkaner:
- “Ring of Fire” – ett bälte runt Stilla havet, där över 75 % av världens aktiva vulkaner finns
- Island – vulkaniskt aktiv mitt på en plattgräns
- Hawaii – ett exempel på hotspot-öar
Vulkanens delar
En typisk vulkan består av:
- Magmakammare – där magma samlas
- Pipa – kanalen upp mot ytan
- Krater – öppningen där utbrottet sker
- Kägeln – själva “berget”, som byggs upp av lava och aska
- Sidokrater – mindre öppningar på sidorna
Kan man förutse vulkanutbrott?
Forskare försöker hela tiden att förutse vulkanutbrott, och har blivit bättre med åren. För att förutse ett vulkanutbrott använder man:
- Seismologi (små jordskalv under vulkanen kan tyda på att magma rör sig)
- Gasanalys (ökad mängd svaveldioxid kan tyda på ökande tryck)
- Satelliter och GPS (för att mäta om marken höjs eller ändras)
- Värmekameror (visar om temperaturen stiger kring kratern)
Men även om varningstecknen finns, är exakt tidpunkt svårt att förutspå.
Kända vulkanutbrott genom tiderna
Pompeji – Vesuvius, år 79
Vulkanutbrottet begravde hela staden Pompeji i aska. Kroppar har bevarats i sin sista position. Ett av historiens mest kända utbrott.
Krakatoa – Indonesien, 1883
En explosion så kraftig att den hördes i Australien. Utbrottet orsakade tsunamis och kylde ner jordens temperatur i flera år.
Eyjafjallajökull – Island, 2010
Det här är en liten vulkan, men utbrottet 2010 hade stor påverkan. Askan från utbrottet stoppade flygtrafiken över Europa i nästan en vecka.
Mount St. Helens – USA, 1980
1980 skedde detta explosivautbrott som förstörde stora arealer skog och orsakade enorma jordskred.
Finns det något positivt med vulkaner?
Ja! Vulkaner har också positiva effekter:
- Näringsrik jord – vulkanaska innehåller mineraler som gör marken bördig, vilket förbättrar jordbruket
- Nya öar – Hawaii, Galapagos och delar av Island är helt skapade av vulkanutbrott
- Geotermisk energi – värmen från vulkaner används för elektricitet och värme
- Turism och forskning – många vulkaner lockar både forskare och nyfikna resenärer
Vanliga frågor om vulkaner
Hur varmt är lava?
Mellan 700 och 1200 °C, tillräckligt för att smälta sten och metall.
Kan man bo nära en vulkan?
Ja. Men det kräver beredskap och varningssystem. Miljontals människor gör det.
Är alla vulkaner farliga?
Inte nödvändigtvis. Vissa har lugna utbrott, men det kan ändras med tiden.
Finns det vulkaner i Sverige?
Inte idag, men Skåne och Jämtland hade vulkanisk aktivitet för flera hundra miljoner år sedan.
Sammanfattning – så funkar en vulkan
- En vulkan är jordens ventil, helt enkelt ett sätt för inre tryck och magma att ta sig ut.
- Magma bildas i manteln, samlas i magmakammare och trycks upp genom skorpan.
- När trycket blir för stort sker ett utbrott i form av lava, gaser och aska.
- Det finns flera vulkantyper, från stillsamma till explosiva.
- Vulkaner har format vår planet, påverkat klimat och skapat nya kontinenter.
