Inflation är ett begrepp som man ofta hör om och som vi alla blir drabbade av. Däremot är det inte alla som vet vad inflation egentligen är och vad det innebär för oss privatpersoner. Vi på hur funkar har samlat ihop och förenklat alla begrepp runt inflation.
Vad är inflation?
Först och främst, vad är inflation? Jo, inflation innebär att våra pengar blir mindre värda. Tänk dig att du efter lön får ut 20 000 kronor varje månad. Tidigare har du, efter att du betalat alla hushållsräkningar, matkostnader och lån, även kunnat spara 1000 kronor varje månad. Men så plötsligt upptäcker du att matkostnaderna stiger. Samma matkorg blir först 20, sen 30, 40, 50 kronor dyrare. Därefter märker du att el, bensin och kostnader för kommunaltrafik också börjar höjas. Plötsligt blir räkningarna så höga att du har svårt att hålla din budget. Detta gör att du måste börja dra ner på dina omkostnader. Vanligtvis brukar detta tyvärr gå ut över det månatliga sparandet.
Varför blir det inflation?
Det finns flera anledningar till att inflationen ökar. Oftast är det en fråga om tillgång och efterfrågan. Vi kan ta det stigande elpriset som exempel.
Eftersom Sverige blivit eftersatt med produceringen måste Sverige köpa in el utifrån. Det vill säga, Sverige producerar inte tillräckligt med ström för att det ska räcka till alla. På grund av olika samhällssituationer i världen just nu har de länder vi brukar köpa in el ifrån inte kunnat erbjuda oss tillräckligt med el heller. De har dessutom höjt priset eftersom vår efterfrågan är så stor. Och då kommer vi till det här med efterfrågan. Ju fler människor som vill ha något, ju dyrare blir det. Företagen vet att de lugnt kan höja elpriserna eftersom folk kommer behöva köpa in el ändå. Dessutom har tillgången på el sjunkit eftersom Sverige har svårt att köpa in el från utlandet. Elpriset kan till och med skilja sig från timme till timme och mellan geografiska zoner. Till exempel används oftast mindre el på natten, det innebär att efterfrågan sjunker och priset på el blir billigare. På dagen höjs efterfrågan och timpriset höjs igen.
Ett annan anledning till inflation kan vara att företagen måste höja priset på sina varor och tjänster på grund av att deras omkostnader höjs. Till exempel om priset på drivmedel, elektricitet och inventarier höjs måste företaget höja sina priser för att kunna gå runt. Ett bra exempel på detta är snabbmatsrestauranger. Det har nog inte undgått någon att nästan alla pizzor har höjts med 10-20 kronor. Detta beror på att pizzerians omkostnader har ökat i takt med höjningen på bland annat el och råvaror.
Sen har vi det här med förväntningar. Om du som privatperson förväntar dig att priset på mat, bensin och el kommer att öka, kommer du i din tur att yrka på en löneförhöjning. Problemet som kan uppstå när allt för många kräver en löneförhöjning är att företaget får ytterligare högre omkostnader. Högre omkostnader innebär som sagt att företagets produkter blir dyrare och därför kan löneförhöjningar inte alltid märkas av. Om du och resten av befolkningen höjer lönen, med till exempel 500 kr i månaden, innebär det att alla företag behöver öka sina priser för att täcka sina nya omkostnader och då försvinner den 500 lappen lika fort ändå. Det enda som händer är att mer pengar kommer in i systemet och blir ännu mindre värda. Företagen kan även välja att införa anställningsstopp.
Gör man något åt inflation? 
Inflation är oundvikligt och om det endast gäller enstaka varor och under en begränsad tid gör man inget åt det. Man räknar med att sådant lägger sig tillrätta i slutändan. Vi kan återigen använda elen som exempel. Vi använder alltid mer el under vintertiden. Vi värmer upp våra hus, tänder fler lampor etc. Därför blir elen alltid dyrare på vintern. Detta är inget man gör något åt eftersom man vet att priset automatiskt kommer sjunka till sommaren. Detta gäller alla säsongsbaserade råvaror, som till exempel frukt och bär, stearinljus och solkräm. Men om det visar sig att en bredare del av priserna höjs och att det inte verkar vara säsongsbaserat måste riksbanken agera. Riksbanken följer Sveriges och världens inflation och håller koll på att den ligger på en rimlig nivå. Riksbanken vill inte arbeta bort all inflation, då ökar nämligen risken för deflation. Mer om deflation senare. Riksbanken har som mål att hålla den årliga inflationen på 2%. På så sätt kommer alltid priset på varor att öka men i mer jämn och långsam takt. Du har kanske hört någon från den äldre generationen berätta om glassar och godis som bara kostat några ören förr. Tack vare den årliga inflationen kostar nu en glass i snitt 20-35 kronor. Samtidigt har snittlönen ökat drastiskt sedan farfars tid och därför kan vi ha råd att lägga några tior extra för en glass idag.
Vad gör riksbanken åt inflation?
Om riksbanken ser att den årliga inflationen har höjt sig en eller flera procent över eller under 2% måste de ta tag i situationen. Riksbanken kan hjälpa upp en inflation på olika sätt. Inget av dessa sätt går snabbt, det kan ta upp till två år innan vi privatpersoner kan märka av det. Detta gör i sin tur att riksbanken inte kan gå på för hårt utan måste följa prognoserna noga.
Till exempel: Vi kan tycka att inflationen är ett faktum nu och att riksbanken ska agera kraftfullt. Problemet är bara det att om riksbanken skulle ta ett beslut om att försöka sänka inflationsprocenten radikalt kan det ha förödande effekt på samhället om två år ifall det skulle visa sig att inflationen under följande år lagt sig på den rekommenderade nivån. Då kommer riksbankens beslut leda till en kraftig deflation istället. Riksbanken följer alltså prognoser gjorda på statistik, historik och gissningar som oftast stämmer ganska bra när de reglerar inflationen. Dock kan dessa prognoser även slå väldigt fel, vilket innebär en ekonomisk kris för oss.
Riksbanken kan agera på olika sätt och i flera led för att förhindra inflation. För att vi lättare ska förstå hur detta går till måste vi bena upp och förklara några ekonomiska begrepp.
Penningpolitik
Penningpolitik kallas det som bestämmer hur riksbanken ska styras. Om styrräntan ska gå upp eller ner eller om man ska vidta andra åtgärder.
Styrränta
Styrräntan är den ränta bankerna måste betala till riksbanken. Alla banker måste låna pengar av riksbanken för att i sin tur kunna låna ut pengar till oss. Riksbanken bestämmer styrräntan efter efterfrågan. Detta är det absolut vanligaste sättet för riksbanken att styra inflationsnivån. Genom att riksbanken höjer eller sänker sin styrränta kan de styra inflationen in rätt riktning.
Genom att höja styrräntan kan riksbanken dämpa en inflation. Såhär går det till steg för steg.
- Riksbanken höjer styrräntan.
- Bankernas räntor höjs och börskursen sänks eftersom man inte vill investera eller konsumera lika mycket.
- Efterfrågan på varor minskar och priset går ner.
Genom att sänka styrräntan kan riksbanken styra undan lågkonjunkturer. Såhär går det till:
- Bankernas och marknadens räntor sänks.
- Folk tar fler lån, konsumerar och investerar mer.
- Företag ökar sin produktion, säljer mer och kan därför höja de anställdas löner.
Andra penningpolitiska åtgärder
För att öka trycket för konsumenter och motverka en lågkonjunktur kan banken behöva köpa in statsobligationer om styrräntan redan är låg. Så här kan det gå till:
- Riksbanken köper in statsobligationer från andrahandsmarknaden med hjälp av likvida medel som betalning.
- Effekten blir att priset för värdepapperen blir högre och statsobligationsräntan sänks.
- Den lägre statsobligationsräntan sprider sig till andra räntor.
- Folk vill låna mer pengar och kan därmed konsumera mer.
För att minska risk för inflation kan banken istället för att höja styrräntan sälja sina statsobligationer igen. Såhär:
- Riksbanken säljer sina statsobligationer på andrahandsmarknaden.
- Bankens innehav minskar.
- Tillgången på statsobligationen höjs och priset sjunker.
Andra penningpolitiska åtgärder kan vara köp av olika typer av värdepapper och interventioner på valutamarknaden.
Räntebana
Räntebanan är den prognos som riksbanken går efter när de ska reglera landets ekonomi. Beroende på hur räntebanan ser ut kan penningpolitiken vägledas till att fatta rätt beslut. Räntebanan tas fram genom bland annat statistik från den statistiska centralbyrån, tidigare erfarenheter och framtidsberäkningar.
KPI/ KPIF
KPI är en måttstock som den statistiska centralbyrån (SCB) använder sig av när de mäter och jämför priser från år till år. Genom dessa mätningar kan de räkna ut landets inflation. Lätt sagt: KPI visar prisutveckling och inflationstakten för produkter och tjänster år för år. KPIF är nästan detsamma som KPI med enda skillnaden att KPIF inte visar effekten av ändrade räntesatser på tex bostadslån. KPIF är idag det som används mest av riksbanken. KPI och KPIF beräknas om och sammanställs varje månad av SCB.
Vad är hyperinflation?
Som du kanske kan höra på namnet betyder hyperinflation en enorm inflationsnivå. För att få benämnas som hyperinflation måste inflationen överstiga 50% per månad. Med tanke på att den önskade nivån ska ligga på 2% innebär en hyperinflation en katastrof. Som tur är, är hyperinflation väldigt ovanligt. Sverige har till exempel aldrig haft någon hyperinflation. Idag kan man med hjälp av ökad kunskap och statistik undvika hyperinflation. Historiskt sett har hyperinflation lett till massutvandring, företagsnedläggning och till sist direkt byteshandel utan pengar. Befolkningen mister sitt förtroende för banken och börjar agera själv med förödande konsekvenser. Europas mest kända hyperinflation är den som på i mitten av 1930 talet härjade i Tyskland.
Vad är deflation?
Deflation är raka motsatsen till inflation. Vid deflation sjunker priserna på varor och tjänster och pengarna blir värda mer. Du får alltså mer för dina pengar. Deflation är ovanligt i Sverige, senast var i maj 2014. Deflation uppstår vanligtvis när folk märker att deras pengar är värda mer. Då väljer många att spara sina pengar på banken eller väntar med att köpa saker.
Till exempel: Du ska köpa en TV som du har kollat in. Men så märker du att priset på den här TVn stadigt går nedåt. Istället för att köpa TVn direkt väljer du att vänta någon månad så att du kan få den så billigt som möjligt. Det kan låta som att deflation är rena drömmen för oss konsumenter men i längden är det faktiskt inte det. När tillräckligt många konsumenter skjuter upp sina inköp i flera månader blir det kris hos försäljaren och tillverkaren. Produktionen minskar och man börjar avskeda folk. Företagen har inte råd att anställa fler personer eller ge ut löneförhöjning. När lönen sjunker eller iallafall inte höjs så väntar fler och fler konsumenter in det “rätta priset” för att ha råd och så är spiralen igång.
